Jul 2010

Jag har varit hemma i Skåne i jul och ätit köttbullar, långkål, jansson, och allt du kan tänka dig!

Det var mycket snö i Skåne! Här är några pics:

Mina föräldrars mops:

Vi drack glögg (Blossa starkvinsglögg spetsad med cognac) och åt pepparkakor. Jag fick den fina brickan i posten till jul som duktiga Lady thirty har gjort! Himla himla fin tycker jag!

Och här är en närbild på flaskan:

Och det allra finaste – min finaste katt Gaston (han är min, men är pensionerad hemma hos mina föräldrar):

Förutom att ha varit hemma hos mina föräldrar så har jag också varit en runda till Helsingborg och en av min absolut bästa kompis. En bra jul, men nu myser jag av att vara hemma och vara med min käre och pyssla inför nyår som vi ska ha hos oss i år.

Sverige är fantastiskt!

Nu är vi tillbaka till Oslo igen! Det är så skönt att komma hem, och det är en stor fördel med att man reser bort ibland – man får längta hem!

Men vi har haft fina dagar hemma hos mina föräldrar i Skåne. Och som vi har shoppat! Det är ju såååå billigt med ting i Sverige

Vi har köpt ny dammsugare – Electrolux Ultraone. Fantastisk blå och fin. Och som den suger! Wohooo. Nu ska det bli en glädje att dammsuga!

En liten köksassistent från Bosch (Mum47). Jag har redan provat att skära upp potatisstavar till Janssons frestelse, rört ihop en sockerkakssmet och gjort smoothie. Love it!

6 kg kött, 1 kilo lösgodis, 3,7 kilo ost, kalles kaviar, Falk salt, Bregott (godaste smöret i världen!), och ja jag vet inte vad. Vi storhandlade, vi hade en stor överfull vagn och ändå blev det inte mer enn 1800,-! Galet billigt.

Är det någon som har provat Salmiak-choklad? Det måste ju vara gott!?! Om jag inte hade varit så mätt som jag redan är på bregott, köttbullar, grevé, smoothie, etc. så hade jag öppnat paketet på direkten… Men nu får det vänta till imorgon i alla fall. Man kan inte äta allt på en dag, hur gärna man än vill

Och så fick jag äntligen hem min ljusblåa Skeppshultcykel som jag har ärvt av min gudmor (bild kommer en annan dag!).

I tre dagar har jag fått kela med min fantastiska katt Gaston - han blir aldrig trött på att kela. Det har inte blivit mycket sömn på oss dock (han måste ju kela mitt i natten också!) men han är världens bästa, så det gör ingenting.

Och så har jag ätit många många köttbullar. Mammas köttbullar är bäst!

GLAD PÅSK

Imorgon får jag hålla dessa i min hand…

Bild är lånad av Åstugan café & butik (astuganbutik.se)

Gastonkatten min! My big and true love!

Vi ska köra hem till mamma och pappa i Skåne! Första påsken som jag firar på 5 år i Sverige

Skillnaden på min katt och de andra djuren…

Jag har firat jul hos min familj i Skåne. Där bor också MIN katt. Gaston heter han. Född 1998 i Umeå. Han är en korsning mellan Norsk skogskatt och en vanlig ”bonnakatt”. När jag flyttade upp till Oslo så lät jag han vara kvar hos mina föräldrar. Orsaken är faktiskt så ”enkel” som att han har det bättre hos dem. Han får för det första gå ut som han vill. Mina föräldrar är nästan alltid hemma (de är pensionärer) och han bor också tillsammans med 2 kattkompisar och en hund som han nu har blivit vän med. Livet måste liksom vara roligare och bättre där än om han hade varit tvungen att bo i en lägenhet, ensam, med två stycket som jobbar jättemycket och han får inte gå ut (vi bor centralt!). Valet var lika enkelt som det var svårt.

Jag saknar honom gränslöst, men han har det sååå bra hos dem att jag inte känner att det finns något val. Och det fina är att han saknar mig också. När jag kommer hem så kommer han springande imot mig och skal kela och kela och kela. För han är världens keligaste katt. Han lever av att kela och att fånga möss och fåglar… Jag är inte hemma så ofta, blir väl ca 6 månader mellan gångerna i alla fall. Men han vet precis vem jag är. Åh han är så gosig och helt perfekt (såklart, han är ju min!).

I alla fall. Det enda som är svårt med Gaston är att han inte fastnar på bild – han måste kela varje gång och så är han svart som natten

Se här, först några bilder av de andra ”djuren” som bor hos mina föräldrar – de poserar och sitter still. Och sen kommer vi till Gaston. Ja, kommentarer är överflödiga: